Troubadix och Brus
Troubadix, den tappre gallern som försöker och försöker vara musikalisk men misslyckas jämt och ständigt och får munkavel på till slut.
Något av honom är nog jag, för nu har jag gjort ytterligare en låt.
Jag och min gitarr, istället för herr Troubadix och harpan.
Låten har nog inget namn för tillfället, förmodligen kommer ingen få höra den. :)
Hur trevligt är det att vakna upp på morgonen, gå ner i köket och ta en titt på termometern? I mitt hem är det aldrig ljuvligt att titta på den satans vita saken med siffror på.
16,1 Grader i mitt kök, Brrr och fleece på helt enkelt.
Men likt den riddare jag är i mina monstertofflor och lika sant som tändstickorna är mitt enda svärd så räddade jag situtationen ganska snabbt.
Jag startade en lägereld i min öppna spis, dock utan marshmallows och annat läckert tilltugg.
Har många gånger funderat på hur Brus skulle se ut på ett spett den senaste tiden.
Min Springare har börjat rosta, min prinsessa har flytt landet och jag sjunger lika falskt som en bakfull hovnarr i mitt eget torn.
Det lurar banditer i varje hörn. (läs: t. ex. telia, volvia, wexnet och adlibris)
Snart får jag pantsätta kungakronan för nu är det bråda tider när man ser virket i skattkistans botten.
Brus är inte mycket till väpnare för igår så kom jag på honom att försöka slåss, hade jag inte skrattat åt hans miserabla högerjabb som missade hela tiden så hade ni fått se en äkta catfight.
Jag fick helt enkelt inte upp min mobil i tid.
Jag är glad att jag inte döpte honom till Tjock Morris (efter skådespelaren: Chuck Norris).
Jag kan inte förstå att han la sig när han skulle slåss mot Sullivan Silke (ja! den svarte katten heter så)
Man kanske kunde göra sig en hacka på catfights?
Men enligt Jackassmetoden så tjänar man ju pengar på att skada sig!
Brus är inte så mycket för slagsmål, han gnäller och jamar och för ett jävla oväsen lika säkert som att en gammal tant bryter lårbenshalsen när hon halkar på en isfläck.
Men en sak är säker, han kommer aldrig vinna på knockout.
-m
