Jag skall aldrig...

Hur många gånger har man inte haft dem där små orden i sin mun jag skall ALDRIG!
Jag mins att jag sa som liten grabb till min far vid köksbordet och frågade honom med rådjursliknande ögon!
-Pappa du vet väl att rökning är farligt, jag ska aldrig röka en cigarett i hela mitt liv.
Det va vad jag trodde du, så här kanske 15 år senare så har jag rökt, aldrig blivit beroende av tobakskicken.
Men jag har haft en Cancerpinne mot mina läppar och tagit både munblås och halsbloss.
Midsommar va nog senast.
Jag kan erinra mig om att jag sagt till mig själv att aldrig ta några droger oavsett vem som ger mig dem, men det är ganska svårt att säga nej ibland.
Jag minns den gången då jag låg på sjukhuset och hade opererat mig och inte mådde sådär jättebra och det kommer in en dam i vita kläder och frågar mig om jag vill ha något som lindrar smärtan.
-Givetvis, det är ju skitjobbigt att ligga här och ha ont.
Så i praktiken har jag ju provat på att ta droger men det känns som det inte räknas på samma sätt.
Jag har sagt till mig själv att jag aldrig mer skall prata med en människa, men det löftet bröt jag med!
Det finns oändligt många ALDRIG att jag skall man har brutit genom åren.
Man kan ha sagt till sig själv henne kommer jag aldrig att ens titta åt mer och vips så står man och kysser henne i regnet 3 år senare och ännu en gång så har man brutit mot ALDRIG.

Det här klarar jag aldrig, men vips så klarade man det fastän man inte trodde på sig själv.
Det får mig osökt att tänka på den gamla hederliga klyschan man skall aldrig säga aldrig.