Skallebang..

Det är sanslöst vad tråkig man blir i skallen av en rejäl skallebang, dvs en rejäl huvudvärk.
Jag känner mig mest som kom å slå mig hårt så jag däckar i soffan några timmar.

Men det har jag icke tid med så jag uppskattar att ingen kommer och slår mig så hårt att jag däckar i min bruna soffa.
Smällen jag fick i huvudet i lördags när jag jobbat känns av än idag, måste varit en rejäl pärla det där. Jag skyller helt klart på smällen att jag har gått och blivit vimsig och snurrig då mina hjärnceller dansat hambo i foxtrot fart.
Jag blir inte klok på en del saker, men det är väl så det skall vara, då vet jag att vardagen är nära och det är lång till fest.

Jag har gått och kärat ner mig i springsteen igen för typ tvåmiljonertrehundratusentjugofemte gången.
Denna är det the promised land som fått mina känslor att svämma över.