Alf Robertsson DÖD

Han sa min älskade Elvira
vill du be en bön för oss
han la sin kind mot hennes
hon kröp in uti hans famn
Han sa när gryningsljuset
kommer ska vi mötas än en gång
han smekte hennes lockar
och han viskade hennes namn

Där stod sju små vita änglar i ett gryningsljus och såg

hur en löjtnant och hans älskade la sitt öde i en våg

Deras kärlek var oändlig av en sort man sällan ser

å sju små vita änglar sluter ögonen och ber

Några svalor flög mot himlen när det första skottet föll

Han sa Herren må förlåta för det var för för kärleks skull

Han la an och gick i döden med en bön om att få se

sin älskade Elvira snart han såg sju små änglar le