Irriterande

Kalla mig för dum, idiot och snäll, för det är ungefär samma sak.
Oftast blir snälla människor utnyttjade och ordet snäll i sig är på väg att bli ett dåligt utryck.
Är man snäll så tänker folk direkt att det är nog en dum jävel honom/henne utnyttjar vi.

Det finns mycket saker som retar upp mig på denna jorden ska gudarna veta.
Men den känslan som inbefinner sig hos mig när man ber någon om en liten liten tjänst som endast skulle kosta dem lite tid och inte mer än så, den gör mig totalt svag i sinnet.
Varenda gång är det samma sak, man ställer upp på både det ena och andra och i alla lägen, då menar jag verkligen ALLA lägen.
Men vad får man oftast tillbaka, knappt ett uns tacksamhet och knappast något tillbaka.
Ibland känns det som det enda man får tillbaka är privilegiet att umgås.
Det är iofs inte så lite och så.
Men så fort man ställer lite krav och verkligen vill ha lite stöd och hjälp med något då kryper den satans egoismen fram och folk tänker mer endast på sig själva och mindre och mindre på hur folk i sin omgivning reagerar på deras beslut.
Denna gången handlade det faktiskt inte om att ha kul utan att hålla mig sällskap en stund på fredagskvällen.

Men inte någon i min bekantskapskrets kunde tänka sig följa med även fast jag erbjöd skjuts och inträde, det skulle inte kosta dem någonting.

Det vore ju kul om någon kunde tänka på någon annan människa än sig själv.
Jag får ofta höra att jag har svårt att säga nej och jag är för snäll, kanske gillar d flesta mig för att dom kan alltid utnyttja mig.


Är det verkligen så att snäll börjar bli ett negativt laddat ord.
Nej nej nej nej och nej och för helvete nej, detta är inte en enstaka händelse, utan det är samma visa, vers och refräng varenda gång så fort man skulle behöva lite hjälp med något.
Allt är alltid så jävla omständigt, men att jag oftast får köra bil mitt i natten för att jag ställer upp och kör hem folk till dörren och nästintill lyfter ur dem och följer med dem in och stoppar om dem och kör vidare mot ensamhetens slutmål.

-m!cke